Porkalaparentesen 20 maj 2015
Solen hedrade Hbl:s seniorer med sin närvaro i Kyrkslätt, dit kosan styrdes onsdag 20.5. Temat för utfärden i Kristers buss var Porkalaparentesen, men vi hann också med god mat och trädgårdsrestaurering, närmatsinköp och på sluttampen trevlig samvaro.
Tjugofem medlemmar räknades in på torget framför Kyrkslätts gamla stenkyrka, där vi stärkte oss med en mugg kaffe före kulturdirektör Maaret Elorantas historiska bildkavalkad inne i bibliotekets Porkalasal. Med bilderna från evakueringen 1944 och återkomsten 1956 på näthinnan såg vi Lennart Segerstråles tecknade krucifix inne i kyrkan, som under Parentesen tjänade den sovjetiska militärbasen som kulturhus.
Lunchen avnjöts på Wohls Gård, där Kyrkslätts Sparbanksstiftelse är i full färd med ett långsiktigt och ambitiöst restaureringsprogram. Stiftelsens Stefan Winquist och Wohls trädgårdsförenings Ingrid Grande var våra initierade guider inomhus och utomhus.
Följande anhalt var Porkalaparentesens begravningsplats, i folkmun "ryska begravningsplatsen", där Maaret Eloranta fortsatte att dela med sig av det man numera vet om livet på militärbasen Porkala, som sträckte sig från Stensviks bro till Degerby. Därifrån fortsatte vi till Estby, där Ingemo Fröberg och hennes man Henrik odlar gårdarna Fräsars 
och Kärras. Ingemo berättade vad hon vet om hur evakueringen gick till, och hur det var för hennes farföräldrar och pappa att komma tillbaka till hemgården.
På Kärras driver familjen Fröberg Gårdsboden med ett omfattande utbud av närproducerade och ekologiska livsmedel samt hantverk. Därifrån gick vi med händerna fulla, steg i bussen och åkte hem till Johanna som bor på Ollas i Smedsby, ett stenkast från arrendeområdets norra gräns och med en äkta bunker utanför sovrumsfönstret. På Ollas anslöt sig medlemmen Erik Appel, som inledde sin journalistkarriär på Hbl under Porkalaparentesen. Han kompletterade vår bildningsresa med sina minnen från 1956 och åren därefter, då Porkalaförbundet kämpade för för de evakuerade markägarnas rätt till jorden.
Exkursionen började halv tio på förmiddagen och slutade först vid sjutiden på kvällen, men ingen klagade.
