Djupdykning i medeltida Vanda
Övre Nybacka
Hufvudstadsbladets Seniorer fick den 26 april höra arkeolog Andreas Koivistos färgstarka beskrivning om Helsinge historia från stenålder till 2000 talet. Redan i bussen på väg till vår första anhalt, berättade han att i Vanda har det bott människor i tusentals år, börjande från tidig stenålder till idag. Faktiskt var hela Helsingfors i tiderna en del av Vanda, eller Helsinga (Helsinge socken) som orten tidigare hette.
De första anteckningarna, som finns antecknat i urkunderna är från 1331. 15 maj 1351 skänkte kung Magnus Eriksson laxfiskerätten i Helsinge åt Padis kloster i Estland. Vidare berättade han om kung Magnus Erikssons regeringstid, som blev en betydelsefull tid i Finlands historia med mycket nytt, bla. den gamla Kungsvägen från Åbo till Viborg som på Helsinge sidan som gick genom Tavastby, Övitsböle till Kyrkobyn. Av byarna på vår utfärd kan nämnas: Tavastby, Mårtensby, Biskopsböle. Namnet Biskopsböle härstammar från att biskopen i Åbo köpte upp mark i motvikt mot de utländska cisterciensermunkarna som idkade laxfiske i närheten.
Följande anhalter var Lappböle, Kvarnbacka, Vinikby, Brutuby, Övre Nybacka, som är i Vandadalen varande gammal stamgård vars historia är från 1500-talet. Lillas vid Vandaforsen. Omgivningen kring Vandaforsen har varit bebodd redan under förhistorisk tid. På 1500-talet grundades kvarnar i forsen.
Sillböle, Övitsböle och kyrkobyn där vi drack kaffe och åt varm bulle i kaffestugan Laurentius. Andreas berättade att kyrkan är den äldsta byggnaden i huvudstadsregionen, vid utgrävningar har det påträffats bla. odöpta spädbarn som blivit begravda i smyg, även spår av ”häxkonster” eller äldre tro kom idagen, vid klockstapeln fanns det en fladdermusvinge och resterna av hartassar.
Förutom att man i Vanda har grävt ut medeltida bosättning har man också funnit stenåldersboplatser. Både Jönsas och Markulla intill Dickursby kan dateras 3000– 9 000 år bakåt i tiden. Färden fortsatte över Haxböle gamla bro där kyrkoherde Sigfreds häst hade fallit från bron ner i ån på hemväg från Sibbo, hästen dog och kyrkoherden krävde att bönderna som ansvarade för brons underhåll måste betala honom ersättning för hästen.
Malmars krogtorp står kvar på sin plats och bredvid den tronar en sexbutik. En historia som Andreas berättade var om en piga som var irriterad på en bunt tyska soldater som låg på krogens golv och sov, då ”råkade” hon snava och slaskhinkens innehåll tömdes över dem.
De äldsta byenheterna finns i sydöstra Helsinge, där finns bla. Håkansböle gård från 1500-talet, mutterhuset som byggdes vid den tiden Gustav III besökte Finland 1775 övernattade han på Håkansböle gård.
Nissbacka gård vars historia sträcker sig tillbaka till 1300-talet då det var en del av Sottungsby (Öfverby), i dag finns bara ruinerna kvar av herrgården som brann 1934, samt det stora sädesmagasinet som är byggt på 1920-talet. Herrgårdens gamla park från 1700-talet finns kvar med alla sina gamla träd, ett av dem är 500 år gammalt.
Sottungsby som är en gammal ännu idag levande bruksmiljö och vidare till Westersundom, som var redan känt på 1320-talet.
På väg till Fazers såg vi den modernaste
ekologiska avfallsförbränningskraftverket
som producerar både el och värme av avfall
(till och med röken tvättas) -
ca 920 gigawattimmar (GWh) värme
och 600 GWh el årligen.
Värmeproduktionen motsvarar ca 30% av
det årliga värmebehovet i Vanda.
Sista anhalten blev Fazers nya besökscentrum där vi åt lunch. Därefter återvände 27 nöjda seniorer med skickliga chauffören Krister Westermark vid ratten till Helsingfors.